Finlands Kristliga Fredsrörelse delar varje år ut ett fredspris till personer eller organisationer som främjat fredsarbete på olika nivåer. Den 3.12 delades 2024 års fredspris ut till juniorishockeytränaren Juha Sokka. Sokka hade reagerat på en rasistisk incident under en match och avbrutit spelet för att reda ut situationen. Åtgärden ledde till att ishockeyförbundet belade honom med böter. Beslutet upphävdes senare av Idrottens rättsskyddsnämnd. Härvan blev en dyr affär för ishockeyförbundet och ledde till att man tvingades uppdatera sitt regelverk och sin tränarutbildning. Domare och tränare har nu börjat ta itu med problemen när de uppstår och antalet anmälda rasistiska incidenter har på ett par år gått från tvåhundra till ett anmält fall.
– När jag ingrep tänkte jag inte på följderna, berättade Sokka, som genast fick ett starkt stöd från hockeyfamiljerna. Han tänkte att det får bära eller brista, den här processen måste vi föra till slut om det ska bli någon förändring.
Fotbollsdomaren Mohammed al-Emara var inne på samma linje i samtalet efter prisutdelningen. – När idrottande invandrarungdomar regelbundet utsätts för rasism förlorar de tron på samhället vilket kan leda till våld och kriminalitet. Om vi kan få bort rasismen ur idrotten kan vi ge framtidstron tillbaka till de unga spelarna. Fred är framtidstro, konstaterade al-Emaran som är Finlands kanske mest kända fotbollsdomare för närvarande. Det var han som avbröt en match efter en mängd rasistiska tillrop från läktaren. Hans ingripande har senare resulterat i bättre utbildning för domare och tuffare åtgärder mot rasism.
– Olympiarörelsen är en fredsorganisation som ser idrottande som en mänsklig rättighet. Vi har ett tydligt ”winning well”-tänk, men det behöver också omsättas i praktiken, fortsatte Karoliina Ketola, expert på hållbaret vid Finlands olympiska kommitté och representant för damernas lagsport. – Vi behöver fundera på hur vi på ett positivt sätt kan nå framgång, betona att idrott är fostrande och förstärker självkänslan.
Varför har då idrotten andra regler än samhället i övrigt, varför är det inte ”reilu peli” på alla nivåer, frågades de från publiken.
Konstaterades att ”idrottsbubblan” inte har kontakt med samhällets övriga spelregler. Sportens spelregler betonas på bekostnad av allmänmänskliga rättigheter. Enskilda personer inom idrottsrörelsen har för mycket makt. Konkurrensmentaliteten och strävan efter höga löner dödar ”reilu peli” -idén. Därför ska vi sluta ”främja jämlikheten” utan gör något i stället.
Matti Jutila från Diskrimineringsombudsmannens byrå har varit involverad i många processer konstaterade att idrottsklubbar och -föreningar aktivt börjat arbeta mot rasism. Inom amerikansk fotboll i Finland är det nolltolerans mot rasism. Men hela idrottsrörelsen måste inse att rasism och våld, på och utanför planen, inte hör till spelet. Därför måste sanktionerna bli tuffare mot dem som bryter mot reglerna. Då kommer både spelare och tränare att se att dåligt beteende inte lönar sig, tvärtom. Här spelar domarna, idrottsförbundet och deras jurister en viktig roll, avslutade Jutila.
Jani Edström
förde anteckningar och hann också lyfta fram Brändö gymnasium och vårt arbete mot rasism och för likabehandling